Instagramtian på en onsdag; en tax, en ung man och en samling sidor rivna ur en skräckroman.
Hehe, höll på att skriva tisdag i rubriken och hejdade mig själv precis i tid. Går inte veckorna EXTRA fort just nu? Jag tycker det är helt jävla underbart, jag vill bara springa fort fort hela vägen in i maj. Tänk så skönt. Det har liksom blivit sådär numer att jag redan på tisdagskvällen tänker “jahapp, då vart det snart helg!”, vilket oftast är himla skönt. Kanske beror det på att jag jobbar så mycket och har så många projekt på g. Att tiden inte räcker till har aldrig känns bättre. Nu så, här kommer tio bilder från min gångna vecka via Instagram (@emilydahl):
På måndagen satt jag och pysslade med mitt lite hemliga projekt. Det kommer bli så bra!
När jag målar (det var så länge sedan, så det var makalöst underbart alltså) så jobbar jag mest med olja eller tusch. Den här gången blev det tusch, av olika anledningar, och medan jag väntade på att en sak skulle torka på kluddade jag ett litet porträtt av Artie. Gullbollen.
Och som av ett under var det min vecka tillsammans med honom, så jag var överlycklig och vi megagosade jättemest.
En av de bästa sakerna med Artie är om kvällarna när han ba “nä, nu ska vi gå och lägga oss!”. Då går han ut i sovrummet, drar ned täcket och lägger sig att vänta. När jag kommer så lägger jag mig först, sedan väntar har tills jag lagt mig till rätta. Då lyfter jag på täcket precis bredvid mig, så det blir som en liten tunnel, och han kommer och kryper in där och sedan lägger han sig som en tjock kanelbulle mot min midja, drar en tuuung suck och sluter ögonen. Samma procedur varje kväll, och så himla tryggt och fint.
Pysslet fortsatte i flera dagar, när jag satt och vek pappershattar och origamifåglar av sidor rivna ur engelska skräckromaner.
Och så sprang jag ju på pressträff för att hälsa på Emma, Linda och Lollo. Lite extra kul var det att hitta mina egna bilder i Rabén & Sjögrens jubileumsmagasin i goodiebagen jag fick på vägen hem.
Väl hemma om kvällarna gosade jag mest med den här tjockisen.
Och hånglade med den här. På fredagen skulle vi ha romantisk afton, men Adam var så trött att han somnade med huvudet i mitt knä kvart över nio. Jag roade mig med att Instagramma bilder på honom när han sov som hämnd.
På lördagen var vi ju på äventyr, och såhär såg jag ut genom Adams mobilkamera då.
Och på söndagen vaknade jag upp den den här killens huvud inkilat mellan min kind och mitt skulderblad. Roligt, för hans kropp ligger liksom längs med min under täcket så det är en ganska knäppig vinkel. Taxar alltså, så jävla bäst.
Puss!
Translation: My past week on Instagram (@emilydahl). I’ve worked on a secret project, painted with Indian ink, cuddled with Arthur Miller and had an evening of romance with Adam (which ended with him falling asleep with his head in my lap at 9.15 p.m., and me taking Instagram pics of him sleeping as revenge, heehee). All in all a great week. Love! /Emily
Sötaste taxen i Stureby for sure!
Fint porträtt!
“..Och som av ett under var det min vecka tillsammans med honom, så jag var överlycklig och vi megagosade jättemest.”
Jag är ny på din blogg. Älskar den. Så klart. Men vad betyder meningen ovan? Har du bara Artie varannan vecka? Känner mig förvirrad. Förklara gärna, om du vill. Han verkar underbar. Artie alltså.
Precis! Jag förstår att det låter förvirrande. Artie är min och mitt ex hund tillsammans, så han bor hos mig varannan vecka. Planen är att komma
fram till en långsiktigare lösning framåt, men just nu funkar varannan-vecka-systemet jättebra. Även om jag saknar honom urmassor när det inte är min vecka. :)
Åh, tack för svaret! Då hänger jag med. Jag förstår att du saknar honom. Har en 2-åring Coton de tulear och jag kan sakna ihjäl mig bara när jag är på jobbet! Haha..